In the curriculum from 2011 for Religion in Swedish Upper Secondary School, a new content has been added regarding the relationship between religion and science. The pupils are supposed to acquire a view of how the understanding of religion and science can express questions concerning creationism and evolution. The purpose of this study is to identify how this relation between religion and science is represented in textbooks for the subjects of Religion and Biology and how pupils are encouraged to reflect on and discuss this relationship. The method of this essay consists of a qualitative content analysis of textbooks from both Religion and Biology. The result of this study showed an overall multifaceted picture of the relation between religion and science..

The following essay aims to determine what textbooks and teaching media educators in the county of Västerbotten use when teaching the relation between religion and science. Based on educational science theory and through analyzes of factual texts, the teaching materials was examined to determine how much focus they put on the thematic of religion and science. The result shows how the different teaching materials affect this thematic differently. The main conclusion is therefore that students in Sweden could, depending on the teaching materials used in their education, be taught by different standards to reach the same requirements..

SammanfattningRelationen mellan Religion och vetenskap är uttryckt i Skolverkets förmågor för ämnet religionskunskap på gymnasiet. Men hur presenteras det och humanism i läromedel för gymnasiet? Jag har i min undersökning av vetenskap och humanism som livsåskådning genomfört en läromedelsgranskning. I Sverige finns det inte en myndighet som granskar läromedel vilket gjort min undersökning relevant då jag jämför forskning kring vetenskap och humanism och ställer det mot innehållet i läromedel.Frågeställningar i min undersökning är: Hur presenteras humanism som livsåskådning i läromedel i religionsämnet för gymnasiet? Hur presenteras vetenskap i relation till religion i läromedel i religionsämnet för gymnasiet?Jag grundar min undersökning på fyra delar i min bakgrund, det är hur livsåskådning definieras.

Denna uppsats består av en studie av en dialog mellan vetenskap och religion hos den amerikanska filantropiska John Templetonstiftelsen. Syftet har varit att utreda värdet av denna dialog och att få en uppfattning om värdet av dialoger mellan vetenskap och religion i allmänhet i fråga om aktualitet och fruktbarhet för deltagarna, publiken och den allmänna debatten. Den studerade dialogen visade brister i definition och riktlinjer, val av deltagare och diskussionsämne. Argumentationen utgick ifrån deltagarnas personliga tro eller icke-tro och inte utifrån deras kompetensområden inom vetenskap eller religion. Dialogens olika bidrag visade inte på någon större grad av nytänkande, med undantag för två korta essäer som diskuterade nya Gudsdefinitioner.

Syftet med denna uppsats är att analysera debatten som tog plats på hemsida Newsmill åren 2010och 2012 om intelligent design. Fokusen i själva textanalysen är en argumentationsanalys somtillsammans med kritisk diskursanalys skall utröna och förstå den maktförskjutning som går attfinna inom diskursen. Den kritiska diskursanalysen är byggd på Norman Fairclough. Analysen ärordnad kronologiskt och innefattar tjugotre artiklar allt som allt.Fokus i själva analysen ligger i att utröna och förstå hur debattörerna ställer sig till religion ochvetenskap i deras argumentation kring intelligent design. Här går att finna hur religion ofta förs insom begrepp i relation till personers emotionella agerande och överlag blir religion en belastning fördebattörerna.

Detta arbete behandlar hur några av ateismens främsta företrädare, Richard Dawkins och Christopher Hitchens, valt att angripa religion och religionens påverkan på politik, utbildning, vetenskap och den individuella människan. Deras angrepp bemöts av kristna apologeter, I detta fall Alister McGrath och Dinesh D'Souza. För att finna svaren på våra frågeställningar så har vi genomfört ett litteraturstudium av ateistisk litteratur samt av apologeternas svar på densamma. Vi har använt oss av den hermeneutiska forskningsmetoden, i vilken vi med hjälp av vår förförståelse har tolkat de olika sidornas ståndpunkter. Resultatet visar att när det gäller ateisterna, så anser dessa att religion är en icke bevisad, icke vetenskaplig och vidskeplig kvarleva från ett äldre system som möjligen hade sin plats som förklaringsmodell för bronsålderns människor, men att religion inte borde ha någon plats i dagens logiska och vetenskapligt grundade samhälle De ser religionen som en motsats till vetenskap.

Det här arbetet är en undersökning om hur Religion och vetenskap behandlas i biologiundervisningen inom de frivilliga skolformerna med inriktning mot gymnasiet. I undersökningen används kreationism och biologism som exempel på förhållandet mellan Religion och vetenskap. Arbetet börjar med en litteraturstudie som förklarar vad kreationism och biologism är, samt vad skolans styrdokument säger om dessa begrepp i biologiundervisningen. I den andra delen redovisas en enkätundersökning om hur biologilärare från sju olika skolor i Östergötlands län ser på evolution, kreationism och biologism samt på kreationismens och biologismens roll i undervisningen. Kreationism är en antievolutionsteori som grundar sig på att en ?kapare? har skapat jorden och allt liv på den.

The objective of the essay has been the studying of the importance of religion for children. To answer and satisfy my objective, I have some questions: How do children talk about their own and others? religions? In what way do children associate themselves to religion? Which meaning does religion have for children?s identities? Which thoughts rise about religiontuition in the school?To answer the problem formulation, I have done a qualitative interview study with five children of different religious and cultural backgrounds in a Swedish communal school. The results showed that children?s thoughts about religion are mostly inherited from the parents.

Vi möts av mängder med bilder av teknik och vetenskap i populärkulturens verk. Dessa bilder kan ses som representationer av vår verklighet och bidrar också till att skapa våra uppfattningar om världen.Denna uppsats fokuserar på att studera just de populärvetenskapliga bilderna av teknik och vetenskap som finns representerade samt hur dessa bilder är en del av sin kontext. Genom att närmare studera filmerna Demolition Man och Sunshine, utifrån frågor om tekniken skildras som ond, god eller neutral, hur vetenskapsmannen gestaltas samt hur förhållandet mellan människa och maskin ser ut, nystar denna uppsats fram de bilder av teknik och vetenskap som återfinns i dessa två verk..

Den här uppsatsen handlar om rörelsen intelligent design, som tror att en intelligent skapare ligger bakom stegen i evolutionen. På så vis blir inte evolutionen en slumpmässig sak, utan en sedermera intelligent designad evolution. Den här intelligenta skaparen är med andra ord Gud. Uppsatsens ämnar  undersöka intelligent design och gymnasieskolan, närmare bestämt hur ID korrelerar med didaktik. Rent konkret är syftet med uppsatsen att se hur man i de centrala didaktiska frågeställningarna bemöter intelligent design i religionsläroböcker på gymnasial nivå.

Syftet med denna uppsats är att analysera debatten som tog plats på hemsida Newsmill åren 2010och 2012 om intelligent design. Fokusen i själva textanalysen är en argumentationsanalys somtillsammans med kritisk diskursanalys skall utröna och förstå den maktförskjutning som går attfinna inom diskursen. Den kritiska diskursanalysen är byggd på Norman Fairclough. Analysen ärordnad kronologiskt och innefattar tjugotre artiklar allt som allt.Fokus i själva analysen ligger i att utröna och förstå hur debattörerna ställer sig till religion ochvetenskap i deras argumentation kring intelligent design. Här går att finna hur religion ofta förs insom begrepp i relation till personers emotionella agerande och överlag blir religion en belastning fördebattörerna.

This is a study concern high school student?s view of religion and their religiosity. I dispensed a questionnaire to 124 high school students studying comparative religion in a large high school in Sweden, with the students from different socio-economic backgrounds. The result I came up with is that traditional religion activities have decreased, religion has not disappeared but taken other shapes than before. And I also came up to with the result that more than half of them who answered the survey likes the subject and there are tendencies by them who doesn?t like the high school subject religion that they live in a non-religious family.The study concerns following aspects: sociology, youth, human needs, religion, spirituality and individualization..

Syftet med uppsatsen var att försöka se om det finns ett samband eller en likhet för de båda områden som jag först kom i kontakt med som använde begreppet synkronicitet (kvantfysik och psykologi) och om betydelsen av begreppet var detsamma och dessutom om det fanns angränsande områden som använde sig av begreppet synkroniciet eller något liknande, och vilken innebörd samma begrepp, synkronocitet, i sådana fall kunde ha både vetenskapligt, psykologiskt och religiöst för att återknyta till det område som C-nivån av Religionsvetenskap skulle beröra, nämligen Religion och vetenskap.Jung har själv refererat till magi och mirakel när han förklarat vad han menar med synkronicitet vilket gjorde att det var naturligt att söka på de områden som använder sig av och beskriver detta. Jag har därför försökt att belysa förekomster och situationer, förutom kvantfysiken och Jungs egna teorier om synkronicitet, som jag uppfattat har likadana eller liknande beskrivningar av upplevelser av fysisk eller känslomässig karaktär. Det jag kom fram till var att religionen också beskriver tillstånd som innehåller de beståndsdelar som Hopcke sammanfattade synkronicitet med, akausalitet, djup emotionell upplevelse, symbolisk och att de inträffar vid betydande övergångar i livet, även om det inte kallas för synkronicitet. Detsamma gäller för det som vi i vardagslag beskriver som ?slumpen? och som vi normalt inte ger någon större betydelse förrän vi ser det inträffade i ett större sammanhang eller i ett senare skede och först då ger det en innebörd.Kvantfysiken använder sig av begreppet synkronicitet och beskriver hur helheten består av delar som har en inbördes relation, har betydelse för varandra och egentligen inte går att separera, dock beskrivs det inte ha någon känslomässig karaktär.Vi kan konstatera att den innebörd som Jung gav ordet synkronicitet finns att känna igen på de områden som jag försökt att använda mig av, vetenskap, psykologi, religion och i ?vardagssammanhang?..

I min uppsats vill jag undersöka Martinus andliga vetenskap, försöka klargöra på vilket sätt den egentligen är vetenskap ? om den överhuvudtaget kan sägas vara det. Är det en kvalitativ eller en kvantitativ vetenskapsmodell Martinus presenterar? Efter att ha analyserat Martinus texter kan jag konstatera att det finns vissa problem och paradoxer i denna andliga vetenskap.Martinus menade att dagens materialistiska vetenskap är totalt bristfällig. Martinus var själv oskolad, och stoltserade närmast med att vara obeläst.

The aim of this essay was to investigate how religious topics and events are presented in five coursebooks in social studies. To do this the following questions were answered: In which context do discussions about religion take place? Are religions brought up in different contexts? To which extent do discussions about religion occur? The method consisted of a both quantitative and qualitative content analysis. The results of this essay showed that discussion regarding religion in social studies coursebooks mainly focuses on wars, conflicts, terrorism and to some degree the human rights. Islam was the religion that occurred most frequently in the coursebooks.